Det är spelar ingen roll i vilken riktning du går om du bara vågar gå någonstans

Att fatta beslut är, har aldrig varit och kommer aldrig att bli min starka sida. Det är något i mig som gör att jag får panik varje gång jag ska fatta ett viktigt beslut, eller varje gång jag ska fatta vilket beslut som helst egentligen. Oavsett om det är vad jag ska beställa in för maträtt på restaurangen, vilken färg på skorna jag ska köpa, vad jag ska önska mig i present, vilket svar jag ska välja på provfrågan eller vilka kurser jag ska läsa i framtiden, så har jag alltid så svårt att bestämma mig och får alltid en mer eller mindre beslutsångest.

Jag minns när jag var liten och skulle få en present av mormor inne på BR. Jag var så himla glad för den där extra presenten som kom från ingenstans, men glädjen varade inte alls länge, den gick istället över till en extrem beslutsångest, och även rädsla över att välja fel. Vi stog säkert inne bland ritblocken i över en timme innan jag tillslut var tvungen att välja vilket block jag ville ha. Det var bara ett ritblock och jag var bara några år gammal, men ändå kände jag denna eviga beslutsångest. Jag tror att jag analyserar för mycket, tänker för många "om", är alldeles för omständig och funderat alldeles för mycket över vad som kommer att hända och hur jobbigt det kommer att bli om jag väljer fel, hur mycket jag kommer ångra mig om det alternativet jag inte valde visade sig vara det bättre.

Istället för att se möjligheterna blir jag så rädd för att välja fel. Det är det som är problemet, jag oroar mig för mycket över saker som aldrig händer. Jag har valt fel maträtt när jag varit ute och ätit, jag har ångrat skorna jag köpt, jag har fallit för fel killar, och jag har fattat massa andra mindre bra beslut och gjort massa andra fel, men allt det där spelar egentligen inte en så stor roll efter ett tag, det är inte så farligt som jag trott och jag kommer ju över det. Jag kan beställa in något annat att äta nästa gång, köpa ett par nya skor, träffa nya människor och helt enkelt lära mig av mina misstag. Om jag nu skulle välja fel val i framtiden, fel kurser att studera, fel land att resa till eller fel utbildning, spelar det egentligen så stort roll? Är det ens fel val? Egentligen är det ju inte så. Det spelar ingen roll om jag hamnar i ett litet sidospår, svänger av vägen för tidigt eller stannar upp en stund, för tillslut kommer jag ändå alltid att hitta tillbaka till den väg som passar mig. Tack vare alla val jag tagit längst vägen, bra som dåliga, kommer jag tillslut att hitta rätt. Det finns inga fel val eller fel vägar, det viktiga är att du går någon väg och bestämmer dig för något val. Skulle jag fatta ett mindre bra beslut så är det snarare en lärdom till nästa gång. Det enda jag kan göra är att göra det bästa av situationen, gå starkare därifrån och inte låta det påverka mig så mycket, för i längden spelar det ju inte alls så stor roll, det viktiga är att man har vågat tagit ett beslut. Det viktiga är att man vågat tagit ett steg, oavsett i vilken riktning du tar det. Du har i alla fall vågat att ta steget, och hur ska man komma rätt om man aldrig någonsin testar eller vågar? Jag trot att jag oroar mig för mycket över vad som kan hända om något går fel istället för att våga chansa och se möjligheterna i om något går rätt. För tänk så många möjligheter det faktiskt finns om jag bara slutar oroa mig och istället vågar chansa.